Om vi nu ska vara lite trendkänsliga så är det oavgjort som gäller när Sirius i morgon far söderut för att ta sig an Ljungskile på det som numera heter Uddevalla arena (tidigare Skarsjövallen). I upptakten av årets Superettan har starka hemmamatcher med många mål har varvats med minst lika starka men betydligt målsnålare – och oavgjorda – bortamatcher.
Lagen har mötts flera gånger de senaste åren. De flesta minns säkert bortamötet 2013 i Svenska Cupen. Sirius åkte ner till Ljungskile och gjorde processen kort med värdarna genom att bomba in hela sju mål mot Ljungskiles enda.
Året efter var det dags för dubbelmöte i Superettan. Nu hade Ljungskile hunnit spela igång sig för säsongen och skickade hem Sirius med en uddamålsförlust i baken efter en olycksalig nick fem(!) minuter in i förlängning.
I och med den matchen vände också serien och på Studenternas såg det bättre ut till en början. Redan efter två minuter dundrade Jonatan Berg in första målet och när Christer Gustafsson i början av andra spädde på målskörden såg allt bra ut. Men Ljungskile käkade sig tillbaka in i showen och med ännu ett sent mål plockade man med sig den ena poängen hem.
Medan Sirius avslutade sin bästa Superettansäsong någonsin på en sjätteplats var Ljungskile med i toppstriden hela vägen in i kaklet där de fick de se sig passerade av Sundsvall med en enda poäng. Kvalplats för Ljungskile som inte stod att känna igen i kvalmatcherna.
Inför årets säsong spåddes Ljungskile åter vara med i toppen och kriga men så har det inte riktigt blivit. Istället har man inlett året med två hemmasegrar och lika många bortaförluster. Men serien är så nystartad att färgen inte ens hunnit torka i tabellen och en seger kan innebära en klättring på flera platser för de flesta lagen i serien. Precis som en förlust kan innebära ett tungt ras.
Sirius kommer närmast från en tuff holmgång med ett av de lag som antas blanda sig i årets toppstrid, Östersund. Matchen slutade oavgjort men bud fanns på fler Siriusmål. Nu väntar alltså nästa aspirant på seriesegern, Ljungskile.
Ljungskile blev en munsbit i cupen för två år sedan. I förra årets seriespel blev det betydligt tuffare och vi tappade poäng sent i båda matcherna.
– De hade inget att spela för i cupen så där var det inte så konstigt att det sprang iväg, konstaterar Thomas Lagerlöf. Under förra årets seriespel gjorde vi två okej insatser med Ljungskile är en svår motståndare. De arbetar hårt och strukturerat och hade under större delen av förra säsongen marginalerna på sin sida.
I år har de haft en något tuffare start än förutspått, med bortaförluster mot både Värnamo och Syrianska varvat med hemmasegrar. Är de snäppet jobbigare att möta på hemmaplan?
– Det handlar nog mer om att de inte hittat det där flytet från förra året där de jämna matcherna tippade över till deras fördel. Serien är ung ännu så det är mest tillfälligheter som gör att den ser ut som den gör. Dessutom är flyt inget som bara kommer av sig själv utan alla lag jobbar hårt för att få marginalerna på sin sida.
Fortsatt borta från spel är Niklas Busch Thor som trots förhoppningar om spel ännu inte fått rätsida på sin fotskada. Närmast väntar röntgen för att utröna omfattningen av skadan. Även Ian Sirelius och Patrick Hopkins har några veckor kvar innan de förväntas gå i full träning men för Kalle Larson ser det ljusare ut och han beräknas vara tillgänglig ganska snart
Truppen:
Andreas Andersson
Frej Ersa Engberg
Oscar Pehrsson
Kim Skoglund
Stefan Silva
Jonathan Lundbäck
Gustav Thörn
Johan Andersson
Kingsley Sarfo
Nicklas Maripuu
Christer Gustafsson
Moses Ogbu
Daniel Ahonen
Carl Nyström
Jonatan Berg
Lukas Jonsson
Erik Figueroa
