Sirius inledde precis lika tryggt i denna match som man gjort på Studan tidigare i år. Trots ett obarmhärtigt ösregn som höll i hela matchen igenom var den första halvleken lika bra som den borta mot Degerfors senast. Sirius höll i bollen långa stunder, hittade livsfarliga kombinationer runt offensivt straffområde och avvärjde dessutom säkert de allra flesta av AFC Uniteds kontringsförsök, som inte ens blev särskilt många.
Bortalaget sjönk långa stunder djupt ned på egen planhalva och gjorde det trångt, men trots detta tog sig Sirius igenom. Ante Eriksson klackade med sig bollen men kom inte till avslut, Jonatan Berg kom flera gånger farligt med fart utifrån sin kant och rundade sånär målvakten en gång, men köttmuren i straffområdet och viss oskärpa från blåsvart håll gjorde att nollan höll sig länge. Några gånger framstod det som något av ett mirakel att bollen inte letade sig in när den studsade runt i straffområdet, vilket såklart skapade en viss frustration som utmynnade i ett extra stort jubel på Studan när målet väl kom. När Stefan Silva efter 40 minuters spel fick ett elegant instick av Ante Eriksson i straffområdet avslutade han säkert till vänster om målvakten och satte med det 1-0-målet pricken över i på en väl genomförd Siriushalvlek. Regnet fortsatte att vräka ned, men nu var optimismen stor på Studan.
Bortalaget kom trots detta ut med betydligt mer energi i början av den andra halvleken än man haft i den första, lämnade sin egen planhalva och satte en högre press som man bara visat upp korta stunder under matchens första 45 minuter. Sirius såg inte helt vakna ut, och AFC skapade snabbt ett par halvlägen. I matchens 54:e minut fick man en hörna, och den såg man till att ta vara på. Rabi Elia vann nickduellen vid den bortre stolpen efter en väl slagen hörna och kunde bara ett par meter från mål nicka bollen i backen och in i mål, en sett över matchen inte helt rimlig kvittering, men där och då var de orangeklädda skickliga nog för att få bollen in i mål och Sirius fick helt enkelt bita i det sura äpplet.
Det gjorde man, till stora delar. Visst kom AFC upp i ytterligare några lägen i den andra halvleken, särskilt under dess första halva, men i stort var Sirius övertag minst lika stort som i den första. Chanserna till att göra både 2, 3, och 4-1 blev bara fler och fler ändå. Bara det där lilla sista framför mål saknades. Utöver en hel rad missade chanser i straffområdet, där hål sparkades i luften, skott blockerades av medspelare, och siktet helt enkelt inte riktigt var inställt, uppenbarade sig en hel handfull straffsituationer i slutminuterna. Dels i form av ett par handssituationer där Siriusinlägg blockerades av AFC-armar, men särskilt ett besynnerligt moment då Sirius fick fördel av bollen två gånger inom ett par sekunder. Först sänktes en Siriusspelare strax utanför straffområdet, men domaren lät spelet gå vidare när en annan plockade upp bollen. Ytterligare någon meter fram kom en ny tackling och en ny blåsvart gick i backen, men eftersom bollen återigen hamnade hos en hemmaspelare lät domaren återigen spelet gå vidare, en situation som Sirius sedan inte lyckades utnyttja. Frågan var om den andra tacklingen kom innanför straffområdet, något många på Studan ville hävda.
Denna typ av situation var typisk för den frenetiska avslutningen på den här matchen, där Sirius jagade och jagade ett 2-1-mål i ett regnoväder som bara tilltog i styrka, och där problemet till syvende och sist ändå var Sirius oskärpa framför mål, såväl som en hel del ren blåsvart otur. Det var frustrerat i Siiruslägret över att man bara fick med sig en poäng från denna match som alltså slutade 1-1 trots ytterligare flera Siriuschanser under den fem minuter långa tilläggstiden. Det var många hängande huvuden på spelarna i omklädningsrummet.
– Det är för dåligt att kryssa en sådan här match, alldeles för dåligt. Nu har vi kryssat sex matcher av elva, och det ger inte så mycket om man ska lyfta i tabellen. Det gäller att vinna sådana här matcher, det är sjukt frustrerande, sade en Oscar Pehrsson som haft gladare dagar i omklädningsrummet efteråt.
– Jag tyckte att vi spelade jättefin fotboll i första halvlek och kunde ha gjort något mål till, sedan kom vi ut och blev väldigt passiva till 1-1-målet. Men vi höjde oss och jag tyckte vi förtjänade att vínna. Vi kom till många nästan-lägen, och missade i sista passningen eller inlägget. Vi måste se till att vara noggranna i de lägena, konstaterade Christer Gustafsson
Thomas Lagerlöf kunde se mer positivt på sina spelares prestation.
– Första halvlek är fantastiskt bra, och andra halvlek också i 35 minuter eller så, det är första 10 av andra halvlek då jag vetefan var vi lämnade adrenalinet någonstans, för då vinner vi ingenting någonstans. Jag vetetusan vad som hände. Normalt sett vinner vi en sådan här match med 4-0, sett till spel och chanser. Jag är otroligt besviken på utdelningen men nöjd med väldigt mycket i prestationen bortsett från de där 10 minuterna. Jag var betydligt mer besviken efter Degerfors då vi helt tappade vår identitet på slutet och gav bort matchen. Det här är sådant som tyvärr händer i fotboll, även om vi ska vara så skickliga att tur och otur inte spelar någon roll, vi ska vinna ändå. Men idag var det verkligen marginaler emot hela tiden. Det gäller bara att bli skickligare och distinktare.
Foto: Björn Pettersson
